Direktlänk till inlägg 13 januari 2012
hej, jossan är mitt namn. jag är en gosig, kramgo tjej på 22år. jag står för den jag är och är inte rädd för något! jag föddes med ihopväxta tår, så tyvärr tyvärr så sitter jag i rullstol just nu. min dröm är att kunna gå på ett normalt sätt igen, jag kan gå lite men vinglar och tappar lätt balansen. men jag övar. övning ger färdighet som man brukar säga. saker som jag brukar göra och har som intresse är matlagning, och kolla på komedi filmer! just nu bor jag med min pojkvän, han respekterar mig och förstår mig. sanningen är att han är 43år! men åldern betyder inte något! bara man älskar varandra & umgås och mår bra tillsammans. alla ni där ute jag hoppas att ni får en bra framtid. bry er inte om vad andra tycker eller tänker, va starka! jag har kommit långt i livet. så ofta som jag fick höra "simhuds tårna" "missfoster" "missbildad" "fisken" "ankfot" och alla dom där hemska orden jag fick höra iskolan. en dag då jag satt i mitt rum, grät och grät. men då fick jag plötsligt kraft. jag skulle starta ett nytt liv. inte bry mig om vad dom sa, inte gråta. dom var inte värda mina tårar. jag bestämde mig just då i mitt rum att nästa dag skulle jag vara en ny stark tjej som skulle säga emot idioterna! jag skulle helt klart inte bry mig ett skit om vad dom sa, inte ta åt mig. jag är perfekt på mitt eget sätt, ingen är helt 100% perfekt! och bara för att man inte är som alla andra så betyder inte det att man är mindre värd. jag står på starka ben. Direkt när jag gick ut skolan så fick jag höra hur stark jag varit av en man, en man som nu är min pojkvän! ända sen han kommit in i mitt liv så har jag mått mycket bättre, ärren på min arm påminner mig fortfarande om den mörka tiden med dom där mobbarna i min skola! Jag är starkare än dom och det vet jag redan! Jag är starkare än någonsin och jag är stolt över det! i den mörkaste tiden då dom en gång faktiskt kom hem till mig och gick runt , runt mig i en cirkel och sa massa dumma ord, då sänkte dom mig till botten. när dom gått tog jag en kniv, var helt förkrossad och hade kniven mot tårna. jag orkade inte mer, jag var så svag i det ögonblicket. men sen kom jag tänka på min familj, dom som stöttat mig genom vått och torrt. då jag hade varit nere vid botten, och dom fick mig att må bättre, att se något gott med livet. nu, just nu. är jag stark starkare än dom mobbarna! jag säger en sak, och det är sant. jag är stark!
~ this is my story. my life right now.~
Nu är jag här igen, två år senare. Det har hänt mycket dessa två år. Motgångar och Medgångar. Jag är inte tillsammans med min sambo längre, men jag har skaffat mig en katt. Utan min familj och vänner så hade jag inte mått så bra som jag gör idag. Jag...
Kära vänner, jag vet att jag inte bloggar så mycket. men jag har mycket att göra, allt är inte lätt i mitt liv. det finns fortfarande dagar då jag bara vill lägga mig ner och dö, det finns det faktiskt. hoppas ni förstår mig lite iallafall. menmen li...
Hej på er! Jag har just skrivit i min dagbok. Jag har nog inte sagt att jag har en men det har jag. Den är rosa, vit och sen så står det Josefins dagbok. Jag hinner inte blogga mer just nu men det kommer mer sen. Måste gå och dusch...
Hej på er mina underbara läsare. Jag satt och tänkte på att jag inte bloggar så mycket som jag tänkt. Det får jag allt ändra på. Imorgon ska jag försöka blogga 3 gånger minst. Idag har jag bara suttit hemma och kollat på tv. Såg lit...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 |
11 |
12 |
13 | 14 |
15 |
|||
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
|||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
|||
30 |
31 |
||||||||
|